Idag mår jag inge bra alls. jag är lite deppig då en av våra honkatter Nikita verkligen inte mår bra. hon kan itne slappna av och är på kanten till mentalt sammanbrott. verkaar som vi ska hitta ett nytt hem till henne, till någon äldre utan några andra djur som verkligen har tålamod med en nervös men annars välfgit kärleksfull katt.
efter  att kattungarna kom så bröt hon samman. i går attakerade hon mig om jag kom så nära som 3 meter fårn henne. jag fick gå ut genom halldörren och in genom köksdörren utomhus bara för att gå på toa för hon sitter i lilla köker och vaktar och är helt hysterisk. det va srkämmande. och idag är hon lite bättre men hon sitter och konstant morrar och fräser åt allt som rör sig.

vi vill verkligen hitta någon som kan ge henne ett lungt och fridfullt hem utan större förändringar i vardagen. utan djur och små barn. och om det inte funkar, förstående och mogen nog att kunna ta henne till vetrinären för att ta bort henne. för funkar inte ett lungt hem utan andra katter och djur så funkar inget. hon är VÄLDIGT fäst vid min sambo. hon låter ingen annan lyfta henne, men kela går bra.

allt detta gör ont inom mig, för när jag flyttade hit va Siska & nikita bara 6 månader gammal ca och dom har båda växt upp framför mig. hon är min lilla baby, på gränsen till gråt varje gång jag ser henne sitta där och morrar åt mig nu. hon är en sån underbar katt annars.